onedrop

I går bakade vi för hela slanten. Himmelskt ljuvliga lussebullar, ischoklad, mintkyssar, chokladflakes, chokladrussinkakor och fina fruktkakan. Den andra bilden jag såg på H var henne bakom ett berg av lussebullar och hon log. Det leendet etsade sig fast på mitt synfält och jag tänkte: Henne ska jag baka lussebullar med en vacker dag... I går slog mina drömmar in.

Annars då? Jo, jag är fortfarande sjuk. Halsen värker, näsan är tät (inte täppt) men i natt var jag i alla fall feberfri.

Lucka nummer 19, det här får mig att gråta:

Mycket av det som upprör mig får mig att gråta. Jag gråter lätt nu för tiden vilket jag tycker är skönt. Förr grät jag inte för något, och vem var nervvraket då? Jo, jag. Tårar skadar dig inte, tårar gör dig inte illa.
Om vi tar missbruksmonologer, för att välja ett exempel (och för att en trogen läsare undrade över det ordet) och för att det fått mig gråta många gånger. En missbruksmonolog är precis vad det låter att vara, en monolog utfärdad av en missbrukare. Oftast ungefär 1 % sanning i en missbruksmonolog, vilket är det faktum att människan pratar där och då. Det vill säga "tro mig när jag säger..." Ja, jag tror att du säger, inte vad du säger. Jag accepterar det faktum att en missbrukare tror sig själv. Däremot vill inte jag vara delaktig i det, trots att jag vet att jag återigen kommer vara delaktig i lögner och bullcrap. Jag vet att jag återigen kommer gråta floder.

För att förtydliga mig själv: jag tycker inte illa om missbrukare. Det kan vara så att jag blivit alldeles för sviken. Kanske har min barndom inneburit tusentals svek efter tusentals löften. Kanske är jag lättstött. Kanske tog jag på mig en roll och axlade ett ansvar utöver denna värld. Kanske var det mitt fel. Kanske är jag trött på att bli sviken, att bli lurad. Kanske tog krafterna slut när jag insåg att mina känslor inte betydde något. Lugna ner dig.. Du?

Du ska alltid hålla vad du lovar. Det är väldigt, väldigt viktigt.

Häromdagen läste jag för övrigt en fruktansvärd krönika i en av våra stora kvällstidningar. Julen är här igen och alla barn jublar inte. För vissa barn innebär julen ett helvete.

Efter artikeln skriver en av tidningens anställda "Jag kan ju förstå varför människor blir alkoholister. Det är ju gott med alkohol. Har man haft det jobbigt glömmer man ju det när man är full. Du blir modigare, vågar saker du aldrig skulle ha vågat som nykter. Alltså, jag hade aldrig träffat min bästa vän om inte hon varit så full den dagen vi sågs".

Jag har ett förslag: vi gräver en grop, droppar henne och hela kvällstidningen där. Sedan tycker jag vi tänder på, ordnar en riktigt stor julfest för alla utsatta barn och vuxna så har vi en helnykter julafton med dans kring brasan och massa, massa pepparkakor. Ja!