Ett nytt år, två världar, tre liv bort
2010-12-31 @ 12:39:44
"...Jag slår aldrig människor. Jag slår på döda ting. Du ska veta att jag har slagit handen genom en garderobsdörr. Genom en vägg och jag har förstört flertalet telefoner, människoliv, mitt eget anseende och självfallet, din ömhet för mig. Jag skulle aldrig slå dig. Då hon höjde handen sa jag "slå mig. Slå mig då. Hårt". Jag skrek "snälla döda mig då för i helvete". När hon sedan sänkte handen, första och enda gången, undrade jag om hon såg mig som död. Nog andades jag och i medicinsk mening var jag fullt levande, men ändå skulle hon slå mig. Hon skulle slå mig som ett dött ting. Ett dött ting utan vare sig människovärde eller känslor och den lilla uns av självömkan skulle hon slå ur mig. Hon skulle skrika ur varenda milliliter av energi och värme. Hon formade mig till den påse hon nu skulle slå. Jag var en påse full av skit. En påse full av skit men det värsta av allt var att hon kunde inte döda mig; för henne var jag redan död..."
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()