onedrop

Xide mood

2010-12-31 @ 14:14:35

Ur vägen spot-i-fy och bana väg för xide mood.

Jag hoppas alla får en skön nyår. Själv ska jag försätta neka att åldern kommit i kapp mig och försöka hålla mig vaken till tolvslaget. Om en timme hoppar jag på bussen till huvudstaden.

See ya next year.



Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ett nytt år, två världar, tre liv bort

2010-12-31 @ 12:39:44

"...Jag slår aldrig människor. Jag slår på döda ting. Du ska veta att jag har slagit handen genom en garderobsdörr. Genom en vägg och jag har förstört flertalet telefoner, människoliv, mitt eget anseende och självfallet, din ömhet för mig. Jag skulle aldrig slå dig. Då hon höjde handen sa jag "slå mig.  Slå mig då. Hårt". Jag skrek "snälla döda mig då för i helvete". När hon sedan sänkte handen, första och enda gången, undrade jag om hon såg mig som död. Nog andades jag och i medicinsk mening var jag fullt levande, men ändå skulle hon slå mig. Hon skulle slå mig som ett dött ting. Ett dött ting utan vare sig människovärde eller känslor och den lilla uns av självömkan skulle hon slå ur mig. Hon skulle skrika ur varenda milliliter av energi och värme. Hon formade mig till den påse hon nu skulle slå. Jag var en påse full av skit. En påse full av skit men det värsta av allt var att hon kunde inte döda mig; för henne var jag redan död..."

Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hey mister music, sure sounds good to me

2010-12-31 @ 11:05:12

Nu fick jag nästan dåligt samvete för det här med årskrönikan. Jag kör en lista, deal?

Avsluta meningarna:

Jag har insett att min senaste kyss... var för flera timmar sedan.
Jag lyssnar på... Kultiration.
Jag pratar... gärna och mycket.
Jag tycker om... H, intellektuella samtal, nya människor och skrivandet.
Mina bästa vänner är... få men bra.
Jag avskyr när folk frågar.. dumma frågor.
Kärleken är... vacker, unik och så värd allt annat.
Jag gillar att... mysa.
Jag kommer aldrig att... äta korv.
Jag är hemligt förälskad i... Paul Masson, cig och sommarbalkong.
Sist jag grät var...  demonattackerad och hormonfylld.
Min mobiltelefon är... kantstött.
När jag vaknar på morgonen... är jag lycklig.
Innan jag går och lägger mig... är jag vaken.
Just nu tänker jag på... tatueringar.
Bebisar är... små och väldoftande.
Idag har jag... vaknat och packat lite.
I kväll ska jag... fira nyår.
I morgon kommer jag..  socialisera.
Jag vill verkligen... leva mitt liv till fullo.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

So go ahead, go nuts, go ape shit

2010-12-31 @ 09:34:21

Nyårsaftan. Hur hände det? När?
Tiden springer verkligen i väg nu. Det är att besjäla. Tiden kan inte springa, det vet väl vem som helst. Hur mycket jag än försöker släppa analysen går det inte. Jag längtar efter 2011. Inte för att det här året har varit någon större besvikelse, tvärtom. Jag har träffat mitt livs kärlek, slutat röka (igen), flyttat, funnit stora delar av mig själv, utvecklats, invecklats och blivit en betydligt mer harmonisk människa. Dock känns 2010 som en språngbräda mellan orimliga drömmar och liv. Mellan allt som inte fanns och verklighet. Det känns bättre nu. 2011. Nej, det blir ingen årskrönika i år. Jag pallar inte, hemtentorna känns viktigare. Sad but true.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Inte utan min

2010-12-30 @ 21:48:48


Vetekudde. Den på bilden är inte riktigt min men ni fattar min poäng.

Alltså, hur kunde människan fungera innan vetekudden?

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lite av varje

2010-12-30 @ 13:14:37


Lite hår.
Nästa år behöver håret kanske en egen platsbiljett?



Lite rök.
Solnedgång i Väse. Till höger på bilden syns den tunna rök som håller på att avta. Vi har hunnit ringt brandkåren och läst om familjen med sex barn vars hus brann ned till grunden. Vår julmiddag kändes tung.


Lite ugglor.
Uggleljuslyktor.
Jag älskar dem! Julklapp från mitt hjärta.

Uggleörhängen.


Lite mer.
Uggleörhängen nummer 2. Jag gillar ugglor.


Lite lila.
Jag gillar lila också.
Lila mp3 och JETSET-klocka från min fina. Örhängen är mellandagsfynd - 10 kronor.



Lite hårig kärlek.
Massa, massa saknad. Husdjursmässan -07.


Vänskap...


och oändligt mycket kärlek.

Permalink Fotograf Kommentarer (1) Trackbacks ()

Det finns flera sätt att säga det på

2010-12-30 @ 09:46:34

Det här är ett:

Kaos. Kaos. Ett retligt jävla kaos. Känslan av inre lugn försvinner lika snabbt som om den blev kluven mitt itu. Harmoni ligger utspridd på rälsen. Kluven itu. Allt kommer bli bra, men fram till dess handlar det om överlevnad. Det handlar om att inte såra någon. Inte såra henne. Inte vara elak. Det handlar om att bita ihop, att bita på något. Förflytta en smärta som ingen kan peka på. Förflytta en känsla som egentligen inte finns. Den där som river vissa och kittlar andra. Något spelar mig ett spratt. Något overkligt som är så verkligt att ingen ens vågar tro mig. Kaos. Kaos. Ett retligt jävla kaos.

Demonen krossar mitt eget hjärta. Sitt eget hjärta. Låt ingen såra dig. Ingen någonsin. Bygger murar till orimligheten. Bygger själsliga murar för att ingen, någonsin ska kunna såra igen. Det är ett kaos. Du blir sårad någongång, demondjävul. Du kommer aldrig, någonsin ur detta levande. Jag vill inte såra medan demonen vill krossa. Vi slits i stycken. Vi rullar runt på golvet och demonen sliter mitt hår. Jag klöser ögonen ur den. Panik. Måste skrika. Måste såra. Ingen. Den sårar mig. Krossar mig om och om igen. Jag gråter för att hon kommer lämna mig. Demondjävul. Hur ska någon kunna tro mig? Kaos. Kaos. Ett retligt jävla kaos.

Lika snabbt som känslan attackerar. Lika snabbt som den stormar in, river mig i bitar, stampar på mig, äter upp mig och spyr ut mig igen, lämnar den mig. Den lämnar mig liggandes på golvet. Hyperventilation.  Hennes kramar och mina tårar forsar. Hon kommer inte lämna mig, demondjävul. Jag kommer inte såra henne. Inte den här månaden. Inte nästa. Jag kommer inte vara elak. Jag kommer vinna det här kriget. Jag kommer vinna. Jag kommer vinna över dig. Kaos. Kaos. Ett retligt jävla kaos.

Permalink Poesi Kommentarer (0) Trackbacks ()

Olägligt

2010-12-29 @ 15:43:54

Jag ligger och kämpar för mitt liv. Precis som varje månad, året om. Jag har verkligen ingen lust med detta. Verkligen inte nu.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hemma

2010-12-29 @ 12:42:35

Tågresan hem i går gick oförskämt bra. Inte en minuts förseningar och knappt en kvarts tågbyte. Nu kan vi säga att det gick som på räls, igen. Det är obeskrivligt skönt att vara hemma.

Det är obeskrivligt skönt att få mysa massa, massa med min fina tjej. ♥

Nu är det snart nyår. Även kallat amatörernas afton. Vad ska ni hitta på kära läsare?

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

In kommer stekarn

2010-12-28 @ 09:59:17

Godmorgon världen och hejdå Karlstad. I dag tar jag mitt pick, pack och julklappar för att bege mig hemåt. Hem  mot vida slätter, nyponbuskarnyponbuskar, hemtentor, plugg och massa kärlek. Jag beger mig hemåt med en skön lättnad. Inga tåg verkar hittills vara särskilt försenade. Min resa hit kallades för mardrömsresa, men jag tycker jag klarade mig förhållandevis bra i jämförelse med alla hundar, katter och barn. Stackars, stackars små. FiaSJko.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lycka är...

2010-12-27 @ 20:53:02

Lycka är att få åka hem i morgon och krama och kyssa världens finaste tjej. Julen hemma har varit supermysig, men hon slår julen med hästlängder. Mindre lycka att spendera halva livet på tåget. Mamma tycker det är skönt att veta att jag överdriver.

I dag körde jag mellandagsrea och fick tag i massa snyggt. Senare åkte jag hem till N, åt god mat, fikade och snosade bäbis. Jag fick även med mig världens godaste recept på grönpepparkyckling och risoni som jag tillagade åt mamma och A när jag kom hem till dem. Onödigt gott fick det i betyg.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mellandag

2010-12-26 @ 10:55:23

Gårdagen var faktiskt häpnadsväckande fantastisk. Jag är imponerad. I kväll ska vi troligtvis på bio och givetvis mata mina rådjur som i natt varit här och ätit allt.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Got on my Ray-Ban and I'm feeling hello cool tonight

2010-12-25 @ 18:13:32

Världens skönaste vän och jag ska ut i kväll. Hittills har allt talat för att vi ska hålla oss inne men ett nätverk av vänner löser de knepigaste frågor och vi är nu på gång.

Cheers to the freakin 'weekend!


Dock laddar jag med långkalsonger och kängor i dag.

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

(Rå)djurens vänner

2010-12-25 @ 12:15:17

Är jag och Lou. Vi matade dem sent i går, på julaftanskväll. Stackarna svälter ihjäl såhär års.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Då var min facebook cancelerad

2010-12-25 @ 10:27:26

som Victoria Silvstedt skulle ha sagt.

Jo, på riktigt alltså. Jag orkar inte riktigt med att spela ett spel utan regler. Det finns en chans att jag återkommer, men just nu orkar jag inte riktigt med all överflödig information som strömmar genom min skärm. Jag vill inte vara en del av det. So long, ansiktsboken.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

God jul

2010-12-24 @ 09:57:21

God jul alla fina och varma människor där ute!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 22 +23

2010-12-23 @ 23:27:03

Bakom lucka nummer 22 finns min favoritplats. Vilket en person som följer mig bör ha listat ut vid det här laget. Inte här, inte här, inte här men... där. Ja just det. I världens finaste tjejs närhet. Miljön är irrelevant. Så också omständigheterna. I hennes närhet stannar allt annat ändå.

Bakom lucka nummer 23 finns: det här saknar jag.
Jag saknar mina älskade smådjur. Mina små grisdjur, bäbisar, fislortar, gryntroll, smulapor och rumpnissar. Jag saknar min Neo, min Nisse, min Mira och jag saknar min Nisa och  min Milly. Jag saknar dem så oerhört.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sleep tight

2010-12-23 @ 00:02:28

Totalt nedkyld, utsliten och i huvudet susar det utrop av alla dess slag. Nu har jag dragit ett varmt duntäcke över mig och hoppas på att få slippa mer feber. Jag saknar min fina, underbara. Väldigt mycket. Godnatt världen!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

I feel like dancing

2010-12-22 @ 12:28:22



Permalink Musik Kommentarer (1) Trackbacks ()

And now.. what?

2010-12-22 @ 08:02:16

Sent i gårkväll fick jag ett sms av SJ som löd:
"Hej resenär! I år har det, precis som tidigare år, kommit mängder med snö och temperaturen är, precis som det meterologerna kallar för vinter: under fem minusgrader. Vi står lamslagna och bara vägrar sätta in extraresurser för att ditt tåg, 621, ska avgå i utsatt tid. Därmed ställer vi in hela skiten och önskar dig en god jul. Mvh SJ"

Jaha? Jag ringer SJ, miljoner människor i kö. Var vänlig vänta. Jag väntade. Cred till SJ för att deras telefonister är så oerhört trevliga, men de är säkert underbetalda också. De skottar ju inte. Fast det är det väl ingen annan heller som gör. Jag fick i alla fall en ny tågbiljett och sex timmar till att göra.. vad? Jag skulle ju till N och äta god mat, fika och mysa för hela slanten i dag. Kan ni ersätta det SJ?

I går hade vi lilla julafton. Underbara, fina, vackra H. Hon är världens bästa och jag fick världens finaste julklappar. Hon har precis åkt till jobbet och jag saknar henne massvis redan, nu är det långt kvar tills vi ses.


Vackra N på sitt bröllop.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lockfärg

2010-12-21 @ 16:31:43

Nu har jag färgat lockarna. Snart, snart, snart (hoppas jag) är mitt älskade Hjärta hemma. Vi ska ha lilla julafton nummer 2. Paket, paket, paket! Julmat, pepparkakor och kärlek. ♥

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Du är värd det

2010-12-21 @ 12:49:33

Just nu pågår en nummerlek på facebook där man ska skicka ett nummer till en person. Den personen skriver sedan ut vad den tycker om dig. Helt utelämnat men det är ingen annan som vet att det är just dig personen skriver om.
Jag skickade nummer 48 till Linn och fick tillbaka:

"Nr 48 är en frän brutta som älskar djur precis lika mycket som jag gör, hon är mjuk men hård, snäll men biter ifrån när hon känner att hon behöver. Filosofisk och djup, speciellt när hon skriver sina fina, underbara texter!"

Detta är för mig, magi.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Packåsna

2010-12-21 @ 11:08:57

Jag borde packa. I alla fall börja packa. I morgon ringer klockan okristligt tidigt och 06.05 går tåget, om SJ hittar snöskyffeln förstås. Då är jag framme tidigt, tidigt i Karlstad och ska upp på morgonfika hos N. Helmys!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 20 + 21

2010-12-21 @ 08:45:04

Jag är helt värdelös på det här med julkalendern, men jag lovar att jag gör så gott jag kan.

Bakom lucka 20 döljer sig: en första.

En första iller tar jag givetvis.
Min Neo, min underbara, fina, vackra Neo. Livets guld och min allra bästa vän. När jag träffade Neos mamma Chili första gången bet hon mig i tån. Stenhårt. Jag blödde genom strumpan och just då trodde jag att jag skulle förblöda. Smärtan och tanken på allt blod försvann väldigt snabbt då jag var helt berusad av kärlek till de här små djuren. Till världens underbaraste husdjur, vilket illern faktiskt är. Det finns givetvis de som inte håller med mig, men så är det alltid. Den dagen jag var tvungen att skiljas från mina små pälsbeklädda  hjärtan trodde jag på riktigt att jag skulle dö, eller kanske inte dö i den bemärkningen, snarare gråta ihjäl mig och dö i uttorkning.


En av de sista dagarna tillsammans. ♥


En favoritbild. Det var även den jag skickade in på Neo till VFs tävling
Lussekatten. Jag fick till svar att visst är han söt och visst charmar
han redaktionen, men han är ingen katt.

En sorg kommer sällan ensam sägs det. Jag fick bittert erfara hur de vi älskar inte är dem de utger sig för att vara. Eller är påverkan av någon annans närvaro alldeles för stor? Det sägs också att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. Jag väljer att se det så. Förlusten av mina älskade små blev även förlusten av en kär vän, men en vän skulle aldrig ha lämnat mig i sticket som min betrodda vän gjorde. En vän skulle aldrig ha låtit mig drunkna i mina egna tårar för att någon annan var viktigare. Jag skulle i alla fall aldrig låta min vän göra det.
Då lärde jag mig att vår vänskap var stark men att den bara var viktig för mig och vilken vänskap håller då? Energitjuvar är så 2009.

Bakom lucka 21 finns: mina rädslor.

Jag är nog inte så rädd av mig. Jag är rädd för fåglar, dumma serier på tv och män när mörkret faller. För att reda ut det: fåglar är bara äckliga och de skrämmer mig genom sin existens. Små talgoxar går an men där går också gränsen. Bara ett stenkast bort, vid Tinnerbäcken, finns svanar och kanadagäss. Jag får rysningar.
Dumma serier på tv då? Ungefär paradise hotel, ung och idiotisk och allt vad de kan heta. De skrämmer mig av den enkla anledningen att jag tror på riktigt att man blir dum i huvudet av sådana serier. Det är inget jag vill bli. Män är helt enkelt läskigare när mörkret faller och jag känner större rädsla nu i en stor stad, än vad jag har gjort tidigare.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

SJ + kyla + snöstorm = inställt

2010-12-21 @ 07:58:54

Jag ser på tv4 och deras direktsändning från centralstationen i Stockholm. De inväntar snöstorm och temperaturen sjunker. Det ska bli spännande att se om jag kommer till Karlstad i morgon.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 19 + bonusmaterial

2010-12-20 @ 08:46:33

I går bakade vi för hela slanten. Himmelskt ljuvliga lussebullar, ischoklad, mintkyssar, chokladflakes, chokladrussinkakor och fina fruktkakan. Den andra bilden jag såg på H var henne bakom ett berg av lussebullar och hon log. Det leendet etsade sig fast på mitt synfält och jag tänkte: Henne ska jag baka lussebullar med en vacker dag... I går slog mina drömmar in.

Annars då? Jo, jag är fortfarande sjuk. Halsen värker, näsan är tät (inte täppt) men i natt var jag i alla fall feberfri.

Lucka nummer 19, det här får mig att gråta:

Mycket av det som upprör mig får mig att gråta. Jag gråter lätt nu för tiden vilket jag tycker är skönt. Förr grät jag inte för något, och vem var nervvraket då? Jo, jag. Tårar skadar dig inte, tårar gör dig inte illa.
Om vi tar missbruksmonologer, för att välja ett exempel (och för att en trogen läsare undrade över det ordet) och för att det fått mig gråta många gånger. En missbruksmonolog är precis vad det låter att vara, en monolog utfärdad av en missbrukare. Oftast ungefär 1 % sanning i en missbruksmonolog, vilket är det faktum att människan pratar där och då. Det vill säga "tro mig när jag säger..." Ja, jag tror att du säger, inte vad du säger. Jag accepterar det faktum att en missbrukare tror sig själv. Däremot vill inte jag vara delaktig i det, trots att jag vet att jag återigen kommer vara delaktig i lögner och bullcrap. Jag vet att jag återigen kommer gråta floder.

För att förtydliga mig själv: jag tycker inte illa om missbrukare. Det kan vara så att jag blivit alldeles för sviken. Kanske har min barndom inneburit tusentals svek efter tusentals löften. Kanske är jag lättstött. Kanske tog jag på mig en roll och axlade ett ansvar utöver denna värld. Kanske var det mitt fel. Kanske är jag trött på att bli sviken, att bli lurad. Kanske tog krafterna slut när jag insåg att mina känslor inte betydde något. Lugna ner dig.. Du?

Du ska alltid hålla vad du lovar. Det är väldigt, väldigt viktigt.

Häromdagen läste jag för övrigt en fruktansvärd krönika i en av våra stora kvällstidningar. Julen är här igen och alla barn jublar inte. För vissa barn innebär julen ett helvete.

Efter artikeln skriver en av tidningens anställda "Jag kan ju förstå varför människor blir alkoholister. Det är ju gott med alkohol. Har man haft det jobbigt glömmer man ju det när man är full. Du blir modigare, vågar saker du aldrig skulle ha vågat som nykter. Alltså, jag hade aldrig träffat min bästa vän om inte hon varit så full den dagen vi sågs".

Jag har ett förslag: vi gräver en grop, droppar henne och hela kvällstidningen där. Sedan tycker jag vi tänder på, ordnar en riktigt stor julfest för alla utsatta barn och vuxna så har vi en helnykter julafton med dans kring brasan och massa, massa pepparkakor. Ja!



Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 18

2010-12-18 @ 18:33:03

Lucka 18 och vad som får mig att må bättre.
Nu ligger jag nerbäddad, genomförkyld med feber och hela köret. Vi har spelat Stockholm live här under dagen och det får mig helt klart att må bättre. H är spiran på min julgran och lyser upp hela min genomsnoriga vardag.
Puss på henne! ♥

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 17

2010-12-17 @ 15:36:28

Bakom lucka nummer 17 finns: Det här upprör mig.

Vilket är en hel del. Om det beror på det faktum att jag är fisk och känslomänniska eller om det bara är på grund av den jag är, kan vara svårt att säga. Jag tror det är en blandning. Blandningen blir nog rätt dramatisk när jag väl blir upprörd. För att nämna något av det som upprör mig: lögner, vanvård av djur, kvinnomisshandel, diskriminering, svältande barn och vuxna, människor som sitter ensam på julafton, hemtjänstpersonal som talar illa om tanter och gubbar, missbruksmonologer, förkylning, orättvisor och människor som har så oerhört lätt för att vräka ur sig precis vad som helst det vill säga inkompetenta, okunniga människor.

Jag skulle kunna hålla på ett tag till men nu ska jag kila ner till tvätteriet och sedan möta upp mitt hjärta. Ännu en vecka har försvunnit och nu är det äntligen helg!

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lovisa

2010-12-16 @ 18:29:11

Mitt kusinbarn Lovisa är grym! Hon finns att höra här när hon ungefär en timme in i klippet sjunger sin låt Hold on.
Den finns på youtube också.

Hon är grym, helt klart!

Permalink Musik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 15 och 16

2010-12-16 @ 11:11:56

Lucka 15:

Favoritfödelsedag? Med stor sannolikhet är det någon av mina födelsedagar som barn.

Lucka 16:

I ett ögonblick var jag jätteduktig på det här med julkalender i ett annat ögonblick är jag helt värdelös. Jag var ju så engagerad i början. Ni undrar givetvis vad som hände och jag förstår er. Av respekt och hänsyn till alla inblandade tänker jag inte delge er det. Vi kan säga att livet är skört som ett klorofylltomt höstlöv och det krävs små, små rörelser för att det inte ska krasas sönder.

Jag är hur som helst tacksam för vad jag har. För att mitt liv har berikats med den vackraste individ som tar sig fram i ett par converse. Jag är tacksam att jag får finnas i hennes varma armar varje natt, tätt omslingrad kring den mjukaste, finaste och varmaste människa jag mött. Tillsammans är vi starka och tillsammans orkar vi hjälpa.

Jag kanske redan idag ska börja skriva på lucka 17 så jag verkligen inte missar något. Fast låt oss vara ärliga, ni läser väl inte ändå?

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (3) Trackbacks ()

Stopp och belägg!

2010-12-16 @ 08:23:23

Nej, nu hinner jag inte med. Det märks att det är två dagar kvar till jullov. Eller ja, jag har hört om den här julstressen och jag tycker mig känna igen symptomen. I natt vaknade jag med halsont och en förkyld näsa. Jag har  varken tid, lust eller ork med det. Skitnäsa. Jag skrev jullov och med jullov menas att jag inte behöver åka till skolan. Dock har jag två hemtentor och en stor IT-redovisning i början av januari. Fast det är klart, jullov låter ju ganska fint.

I dag har jag och K vår dialekt/sociolektredovisning, tror jag i alla fall. Webschemat och momentschemat är inte riktigt överens. Jag åker iväg sen i alla fall och ser om det är något. Imorgon har vi textanalysredovisning i bruksprosa då vi ska redovisa Kungen och Olle Westlings bröllopstal till vår Kronprinsessa och vår Prins Daniel.Två dagar kvar till jullov, det märks.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Truth is..

2010-12-15 @ 08:22:56

"Truth is, everybody is going to hurt you; you just gotta find the ones worth suffering for".
- Bob Marley

Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 13 och 14

2010-12-14 @ 21:41:07

Mina drömmar och mitt favoritminne. Det allra innersta och personliga är mina drömmar då de ter sig i ständig förändring. Liksom språket. En varelse i ständig förändring ändrar drömmar och språk allt efter hand. Jag vill inte dela med mig av mina innersta drömmar. Det var allt jag hade om nummer 13.

Mitt favoritminne då? Grymt svårt. Jag har många fina minnen. Det borde jag väl ha? När jag rotar lite lätt så måste jag i alla fall dela med mig av ett jag fann som otroligt underhållande.

För några år sedan, vid den här tiden på året skojade jag lite med min kära svägerska, då jag är väldigt skojig av naturen. Jag rimmade ihop:

"Alla barnen åt julskinka utom Louise,
för hon var julgris".

Sedan skrattade jag så tårarna sprutade i ungefär två timmar, då jag anser att min humor är otroligt underhållande. Än roligare var det att Louise var så arg så hon kokade medan jag vred mig i gapskratt. I dag påminde jag henne om den historien och hon rimmade ihop på min facebooklogg:

"Alla barnen var snälla utom Julle,
hon var den onskefulle".


Hoppas ni hade en fin Lucia.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tummen ner

2010-12-14 @ 08:28:53

För humorbefriade, pubesbeklädda tonåringar utan vare sig ordförråd eller intelligens. Lägg inte energi på att kommentera.

Själv har jag planer på att starta någonting riktigt stort. Ibland känns livet ofattbart och oförskämt bra. I går var en känslomässig kamp och jag skänker en tanke åt alla som lever i skräck.

Jag ber om ursäkt för att jag glömde lucka 13 i går. Den kommer i kväll tillsammans med nummer 14. Nu ska jag till skolan för timtals plugg.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Om dåliga metaforer, onani och belägg

2010-12-13 @ 14:21:47

I textanalyskursen har vi lärt oss hur viktigt det är att ha belägg för det man vill ha sagt. På så sätt kan du inte bara vräka ur dig något, utan du kan styrka det med det du läst. Jag har länge sagt att Robyns låt Dancing on my own är en värdelös metafor för onani. Jag har inte bemötts av någon djupare tilltro till min teori. H tror absolut inte på mig, varför jag då väljer att analysera texten med flertalet belägg. Efter att ha läst min lite halvseriösa analys får ni mer än gärna motsäga mig.

Texten börjar metaforisk med retorisk fråga ”does she love you better than I can”? Det känns tydligt att Robyn undrar: är hon ett bättre ligg än mig? Även ”there’s a big black sky over my town” framställs som överdrivet tydligt med en otydlig framställning. Vem har inte känt det stora svarta molnet när man inte ”lättat på trycket” på länge? (It’s fair, kör hon dåliga metaforer gör jag). Texten fortsätter sedan om Robyns lite knepiga fantasier om att ”you” umgås med den nya bruttan. Hon mår inte bra av det, han går vidare medan Robyn är ensam. Hon får fixa hela biten själv.

Sedan fortsätter Robyn ”in the corner” och visst, kanske är hon i ett hörn? Dock snurrar en bild av hur ”you” kysser den främmande kvinnan i hennes tankevärld. Kan han faktiskt inte se hur hon ligger där ensam i ett hörn och onanerar? Styrker det med ”why can’t you se me?” Hon fortsätter att ge järnet, det vill säga onanera. För det är ändå den främmande kvinnan ”you” kommer sätta på i slutet av kvällen. Det innebär att Robyn får fortsätta för sig själv, ”I keep dancin’ on my own” säger allt. Metaforiskt och rätt krasst. Snusk-Robyn.

I’m just gonna dance all night, I’m all messed up, I’m so out of line”. Återigen, vem känner sig särskilt het efter en helkväll i ”hörnet”? Mest slutkörd och out of line, så att säga. ”Stilettos and broken bottles, I’m spinning around in circles”, som ett hån mot metaforälskare. Var får kvinnan allt ifrån? Vi vet väl hur vi ska onanera, gör vi inte det?

Om vi skippar en torftig och ganska ful refräng för att återgå till de metaforiskt torra verserna börjar nu Robyn nå klimax. ”So far away, but still so near. The lights go on, the music dies”. Jo jag tackar, jag vill inte bli allt för personlig, men jag har upplevt vita ljus och upplevt hur jag befinner mig instängd i en bubbla utan ljud från omvärlden. Jag kan också säga att det inte var på dansgolvet. Vi kan säga att musiken dör, Robyn.

But you don't see me, standing here. I just came to say goodbye”. Hela hennes ensamhemmakväll avslutas med ett goodbye. Orgasmen är slutet och hon inser, vem i helvete behöver ”you” när klimax finns en cirkelrörelse bort?

Texten i sin helhet:

Somebody said you got a new friend
Does she love you better than I can
There's a big black sky over my town
I know where you at, I bet she's around
Yeah I know it's stupid
But I just got to see it for myself

I'm in the corner, watching you kiss her
(Oh, oh, oh)
I'm right over here, why can't you see me
(Oh, oh, oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home
(Ooh, ooh, ooh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

I'm just gonna dance all night
I'm all messed up, I'm so out of line
Stilettos and broken bottles
I'm spinning around in circles

I'm in the corner, watching you kiss her
(Oh, oh, oh)
I'm right over here, why can't you see me
(Oh, oh, oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home
(Ooh, ooh, ooh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

So far away, but still so near
The lights go on, the music dies
But you don't see me, standing here
I just came to say goodbye

I'm in the corner watching you kiss her
(Oh, oh, oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home
(Ooh, ooh, ooh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

Med video:

Permalink Tänkvärt Kommentarer (6) Trackbacks ()

Lucka 12

2010-12-12 @ 22:06:13

Bakom tolfte luckan finns den här veckan.

Den här veckan har varit bra. Återförenats med en gammal vän, idol tog slut, skrivit önskelista, handlat julklappar och kom in där jag ville komma in, så att säga. Jag skulle kunna fortsätta, men vem vill verkligen veta?

P.s Staffan var en stalledräng är så grymt underskattad. D.s

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Om Vilks och att spränga sig själv i bitar

2010-12-12 @ 12:16:45

Den dagen Lars Vilks var här och pratade låg jag hemma i migrän. Tråkigt, för jag hade gärna sett honom. Jag har inget emot hans konst utan tycker han berör otroligt viktiga samtalsämnen. Däremot tänker jag inte maila SÄPO och jag tänker heller inte spränga mig själv i luften för att verkligen understryka det.

Självmordsbombare borde verkligen skaffa sig en blogg.

Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 11

2010-12-11 @ 22:27:58

Bakom lucka elva finns: mina syskon.

Jag har en lillebror och en lillasyster vilket gör mig till störst. Något jag alltid principfast hänvisat till. Störst, bäst och vackrast. Störst får sitta fram, välja först, prata först, åka först, slå tärning först. Störst vet också allt, kan allt, har sett allt och upplevt allt. Är därmed erfaren, kunnig och klok som en uggla. Jag älskar att vara storasyster. Fast i bland saknar jag någon att vara storasyster åt. Jag kan sakna att ha en syster. Nog för att jag biologisk sett har en syster. I hjärtat är hon dock inte det.
De är mina syskon ändå, hur de än sårar mig och hur mycket mitt storasysterhjärta blöder av syskonkärlek. Ibland skulle jag bara vilja att det kunde vara syskonkärlek. Det skulle räcka för mig.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lördagsmys del två

2010-12-11 @ 21:14:57

I dag har jag bakat mintkyssar. Eller heter det bakat när jag rört ihop en smet, kletat ut den och tryck in en non-stop? Ja, non-stop blev det, jag kör på barnrecept. Pedagogisk och aktuellt, då jag hittade receptet i dagens tidning.
Vi fixade även kanelmarinerat sidfläsk och rotmos till middag. Även det är ett recept från dagens tidning. Lördagsmyset är grejen!


Jag har även varit duktig och skrivit mig en önskelista. Det börjar sakta men säkert klarna: i år ska jag fira julafton. Det är stort för mig! De senaste 6 åren har jag jobbat. Varenda, eviga julafton men  så är alltså inte fallet nu. Ingen är lyckligare än jag.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lördagsmys

2010-12-11 @ 11:42:38

Jag bjuder på lördagsmys. Fredagsmyset är som tur är inte det sista vi gör.

Permalink Musik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 10

2010-12-10 @ 15:48:52

Jag gillar min egen julkalender. Tiden går så grymt snabbt nu.

Bakom lucka nummer 10 döljer sig dagens klädsel:
I dag har jag haremsjeans och blårutig skjorta.


Men ibland ser jag ut såhär.
Typ måndagar.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Länge leve kärleken

2010-12-10 @ 13:34:48

Jag måste bara delge gårdagens bussresa från skolan. Vid länsstyrelsen kliver det på två tjejer i 16-17 års åldern. Fnittrande, flörtande och alldeles sprudlande kära. Hela min själ fylldes av hopp och framtidstro. För störst av allt är ju kärleken!


Dagens Nanna.
Ett sammanträffande?

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Om fula gardiner

2010-12-10 @ 13:03:17

En kvinna i min klass berättade att hennes manlige, homosexuella vän sa till henne att hennes gardiner var hysteriska. Då hon var beredd att byta ut dem förklarade vännen att med hysterisk menar han vackert. Självklart uttryckte han sig så för att han var homosexuell. Vårt ordförråd har med vår läggning att göra. Ett slags homosociolekt.

Jag orkar inte ens diskutera.
Skjut mig.

(Gardinerna var säkert hysteriska i hysterisk mening).

Permalink Tänkvärt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lucka 9

2010-12-09 @ 08:53:27

Nionde december och bakom lucka nio finner ni min tro.

Kungen nämnde i sitt tal till Daniel och Victoria på deras bröllop att han hoppades att den Gode Guden ska vara dem nådig. Min fråga, vem i hela friden är den Gode Guden och vem i hela friden väljer att tillförlita sig på den? Nej. Jag tror inte på någon gud. Inte på någon abstrakt tjomme. Jag tror inte att det finns något bortom.

Jag tror på det vackra. Jag tror på en liten värld. Tändsticksaskliten. Jag tror på kärleken, på vänskap och på goda människor. Jag förlitar mig på vackra människor, som H eller min mamma.

Jag är uppväxt i Svenska kyrkan. Döpt, konfirmerad och hela köret. Jag älskar doften i kyrkor, dock inte deras förhållningssätt. Inte deras sätt att se ner på mig som individ. Trots allt ska vi tycka det var sött av dem att efter alla tusentals kronor vi skänkt dem, åtminstone nu låter få gifta oss i doften av gammalt trä och stearin. Efter tusentals kronor och tusentals år. Modernt, men vad får dem att tro att jag skulle vilja gifta mig i en kyrka med hemtrevlig doft, när orgeln spelar in och utgångsmarschen lite snabbare. Homosexuella är djur. Ut ur min kyrka – syndare!

Bibeln, precis som koranen går att tolka, som det så fint heter. Varför den är skriven så, är för att de då ska kunna fylla den med så mycket skit som möjligt för att sen kunna säga: det är ditt sätt att tolka den. Jag kräks. Bibeln måste läsas med sunt förstånd har jag hört. Den som sa det måste ha glömt att bibeln läses av kristna. Motsägelsefullt, så ända in i graven.

Jag identifierar mig inte som en homosexuell person. Det är däremot en stor del av den jag är och hur min vardag ser ut. Tyvärr är det mer uppmärksammat än vad det borde vara, för så jäkla konstiga är vi inte. Det är bara en idé okunniga har fått för sig. Vi är helt vanliga människor. Vi diskar, jobbar och byter patroner i skrivaren som alla andra. Det är bara betydligt lättare att sparka på en minoritet.  Moget, kyrkan.

Min tro lite bättre. Vi vill så gärna tro oss vara olika. Unika, trots att det är mer som knyter oss samman än vad som skiljer oss åt.

Svenska kyrkan skriver på sin sida ”Störst av allt är den sanna kärleken! Gud är kärlek!”

Den sanna kärleken och den gode guden var det.
En god gud, i mina ögon, skulle aldrig se ner på en människa. Den Gode Guden skulle aldrig låta människor ta sitt liv på grund av andra människors okunskap och homofobi. Svenska kyrkan strör bullshit runt omkring sig, men det är ju såklart mitt sätt att tolka det.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (2) Trackbacks ()

Lucka 8

2010-12-08 @ 19:44:38

Ett ögonblick av sammanträffanden sammanfattar den här veckan.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fler militanta brudar med kukar och maskingevär

2010-12-08 @ 08:39:05

Teatern i måndags var grym. Vi blev grymt berörda. Grymt är väl den enklaste beskrivningen hur det är att vara född i fel kropp. Att ligga på samhällets botten och bli behandlad som ett monster. Daniel Nyström utför en monolog på 55 gripande minuter, där hon berättar hur det är att vara kvinna, född i en mans kropp. Hon beskrev hatet till samhället, staten, feminist flator och grundläggande värderingar. Hon hatade de flesta. Alla utom sin allra bästa vän, som hon även ville gifta sig med men de åt broccoli i stället. På toaletten. Fast det tar sju år för kroppen att bryta ned broccoli. Vackert.

Hon beskrev också vilken fin människa hon var. Fast vi (jag väljer vi, för det är så hon känner det) ser henne som ett monster, så sjukvården låter henne inte få skaffa barn. Varför har inte hon rätt att frysa in sin sperma så hon får skaffa barn? Skulle vi börja med tvångssterilisering på den här nivån kunde vi lika gärna börja med alla sverigedemokrater. Sedan ta nassarna på bussen, de som nästan sparkade sönder hennes huvud, för att hon var ett monster, tycker Daniel Nyström. Jag håller med.

Emil Åkerö, recensent på Corren skriver i sin recension "Problemet är att det blandas upp med pekoralistiska utläggningar om andra människors förjävlighet som repeteras in i absurdum".
Kan det vara så att Emil känner sig träffad? För hur en recensent kan missa hela poängen med "andra människors förjävlighet som repeteras in i absurdum" faktiskt är Daniels vardag, är för mig helt obegripligt. Please, Corren. Skona mig från heteronormativa, inkompetenta jubelidioter. Hur kan man skicka en recensent som missar hela poängen?

Tänk er för där ute, alla heterosexuella (Varning för flatattack, men det är ni som skrattar när vi andra gråter). Vi är trots allt alla människor i grund och botten. Även Emil Åkerö. Han kanske behöver en kram?


Mer kärlek!


Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 7

2010-12-07 @ 19:13:00

Min bästa vän i dag är helt klart Eeze.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 6

2010-12-06 @ 22:20:32

Min dag gömmer sig under lucka sex.
Underbar dag med thaimat, teater, tjej och tomtelatte (nåja, chailatte). ♥

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Gilla läget

2010-12-06 @ 12:20:25

Barbara Ehrenreich sover oroligt om nätterna på grund av sådana som jag. Nu är jag inte en typisk amerikan men jag är alldeles för positiv för mitt eget bästa. Jag lever med ett positivt tänkande och det retar henne så innerligt.  Jag är inte helt bakom flötet utan jag är fullkomligt medveten om att jag, precis som alla andra är dödliga. Givetvis tycker jag inte att vi ska acceptera orättvisor och precis vad som helst runt omkring oss. Med att acceptera menar jag ”gilla läget” eller ”smile or die” som Barbara skulle ha sagt.

Hon är nog ingen ond människa egentligen, kanske bara lite bitter. Jag vill läsa hennes nya bok, Smile or Die: How Positive Thinking Fooled America and the World i pocket som också finns i svensk översättning, Gilla läget: Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande, risken är dock att jag blir så grymt arg då jag inte tål negativa människor som ser ned på oss optimister. Vi tänker olika, deal with it, Barb. Hon kanske har stött på livets alla törnar och har helt enkelt inte styrkan att ta sig ur det helt. Då förstår jag att det känns bättre att trycka på dem som orkar och inte ser motgångar som dödsstöten utan som utmaningar. Dumma eller smarta, ert val. Fråga er under tiden, vem tror ni mår lite bättre?

Visst har jag haft ett jobb där förväntningarna har varit att jag tar all skitgöra. Smäll efter smäll och i slutändan ska jag vara den som ska känna tacksamhet. Jag hade ju ett jobb, långt ifrån vad många andra hade. Ändå var jag otacksam. I sådana stunder är det svårt att gilla läget i längden, men nog blir både jobbet och livet enklare när man gillar läget, än när man hatar det? Kan man verkligen inte gilla läget, hur mycket man än försöker, är det då inte dags att göra något åt det? Visst, du kanske får sparken, du kanske blir illa omtyckt. Fast tänk såhär, du gillade inte läget, så du gjorde något åt det. Att agera och ta kontroll över sitt läge är ju en av anledningarna till att vi gillar vårt läge från första början. Det är självvalt.

Jag är tacksam för det lilla i livet. Det lilla som gör livet så stort. För visst är det stort? De människor som mår dåligt och inte kan se livet i dess storlek känner jag verkligen med. De gillade troligtvis läget en gång, de lät sig utnyttjas och sa aldrig ifrån. Sedan gav de upp och slutade gilla läget. Jag menar inte att ni ska gilla läget i alla lägen. Men varför avsky alla nivåer? Barbara kallar det för tvångsmässig optimism. I någon artikel nämner hon också att folk får det från sina kyrkor. Nu behöver jag inte fördjupa mig i min relation till kyrkan, men jag har ungefär en lika stark relation till korv.

Jag anser att människor som Barbara Ehrenreich är tråkiga, för att inte ifrågasätta hennes kompetens. Hon är säkert jätteduktig på det hon gör. Hon är bara tråkig. Hon är tråkig att se på, tråkig att lyssna på och hennes läge är tråkigt. Trots att jag vill försöka. Visst finns det stunder då jag önskar att jag kunde vara en bitchass whiner som Barbara. Bara vara missnöjd i allmänhet, fast vem mår bra av det? Se bara på Ehrenreich, ser hon nöjd ut?

Jag vet att livet gör ont ibland och att vardagen inte är en dans på rosor alla gånger. Mitt glas är halvfullt och min melodi går ändå i dur och det jag kan skatta mig lycklig för. Ibland ter sig livet annorlunda även för mig men till skillnad från Ehrenreich, spottar jag inte mig själv i ansiktet på vägen ner. Det kanske är därför vissa sover bättre om natten än andra?

Permalink Tänkvärt Kommentarer (1) Trackbacks ()

När man blir stor blir man f***a

2010-12-06 @ 10:37:30

Nu är jag när som helst färdig med min hemtenta i textanalys. I kväll ska vi på teater. (Zeugma!) Det är så kul att få skriva mycket. Dock är jag ju inte van att sitta still så som jag har gjort när jag började läsa. Min rygg fick en smärre chock och drog på sig den ena inflammationen efter den andra. Efter drygt tre veckors lidande tipsade min kära mor om magnesiumtabletter, så jag införskaffade mig en burk på hälsokost. Tro det eller ej, men inte en inflammation sen dess. Mirakeltablett? Nja. Mamma är däremot en mirakelmamma.


I kväll ska vi som sagt på teater. När man blir stor blir man f****a heter den och den ska blir spännande.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lucka 5

2010-12-05 @ 15:10:12

Hela lägenheten doftar helt underbart. Min kärestas tvål, hårklegg och spray. Alla dessa dofter utgör en alldeles perfekt doft. Jag blir bubblande varm i magen. Hon är så fin. ♥

Lucka nummer fem: Vad är kärlek? Kära läsare, kan inte ni svara på det?

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Skinhead, hackers och lama ankor

2010-12-05 @ 13:23:16

Någon måste ha hackat sig in i min blogg och skrivit att textanalys är roligt. Det är dödstrist. I alla fall en söndag och i alla fall i hemtentaversion. Katten har lagt sig intill mig och snarkar. Jag ser fram emot tvättstugan i kväll.


En förtryckt katt

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lucka 4

2010-12-04 @ 23:38:51

Det här åt jag i dag:

Frukost: Risgrynsgröt, hårt bröd och kaffe.

Lunch: Bacon och ostsås med potatis.

Middag: Sushi!

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hemtenta

2010-12-04 @ 12:13:28

Jag är inte så taggad som jag borde vara. Fast nu kör vi, Hjalmar Bergman.


Min cykel är lika taggad som jag.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 3

2010-12-03 @ 20:30:44

Mina föräldrar består av mamma och pappa. De är bra.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ny design

2010-12-03 @ 11:00:04

igen. Vad tror ni?

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

I've got some news for you

2010-12-03 @ 09:30:37

Robynbiljetterna är slut.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Beats in my heart

2010-12-02 @ 11:44:51

I går ritade jag av min kära sambo. Jag tyckte själv att bilden blev helt okey, alltså den skulle lätt duga som typ fantombild. När hon fick se mitt mästerverk utbrast hon:

"Helvete vad ful jag blev"!

Jag älskar henne ändå, trots att hon tycker jag ritar fult. Med det sagt ska jag ner på stan nu och köpa lite mysgrejer inför hennes hemkomst. Hon ska få ett riktigt varmt mottagande idag. Hon förtjänar det allra bästa. ♥

It's just us we ignore the crowd dancing
Fall to the floor
Beats in my heart
Put your hands on my heart

Permalink Kärlek Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 2

2010-12-02 @ 11:15:38

Lucköppning nummer två som ska handla om min första kärlek. Jag kan tycka att lucköppning nummer fem borde komma före, då kärlek både är djupt, högt och brett. Fast nu är det som det är.

Min första kärlek hette Elfanette men kallades för Nettan. Hon hade svart, tjock man och brun päls. Hon var det vackraste halvblodet i hela världen. En perfekt stjärna prydde hennes panna och jag älskade henne från första stund. Nettan blev min första och största kärlek. Vi var tillsammans i många år. Jag vårdade henne omsorgsfullt flera timmar varje dag och hon vårdade mig lika ömt. Det faktum att Nettan var en häst stärker bara min kärlek till henne. Ja, jag förmänskligade henne. Jag pratade med henne, grät mot hennes hals och låg bredvid henne i boxen. Nettan älskade mig som jag älskade henne. Det vet jag. Hon följde varje steg jag tog och hon svek mig aldrig. Jag svek aldrig henne. Vi svek aldrig varandra utan älskade varandra villkorslöst tills den dagen hennes varma hästhjärta inte orkade mer.

Jag vet att hon i dag vandrar sött, någonstans där jag inte kan se henne, men nog kan jag känna henne. Jag känner hennes varma överläpp mot mitt hår och hur hennes kraftfulla kropp formar de mest perfekta galoppstegen mot mjuka ängar. Jag ser hur vattnet slår mot hennes framben när vi trotsade alla lagar om badförbud för hästar. Vi var två tonåringar med starka viljor. Vi gjorde precis det som föll oss in, för att fnissandes gå där ifrån. Ofta på någon enslig stig vi naivt inbillade oss att bara vi kände till.

Nettan är givet min första kärlek.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Oprovocerat

2010-12-02 @ 09:15:42

Det kanske bara är jag som retar mig, men varför envisas Efterlyst att använda sig av ordet "oprovocerat" när det handlar om mäns våld mot män? Ofta är det också besinningslöst och skoningslöst. När kvinnor våldtas, rånas eller misshandlas nämns aldrig ordet "oprovocerat". Trots att det i lika många fall, om än fler, är helt oprovocerat.

När män gråter ut  i tv efter en misshandel förväntas vi reagera och vi ska gärna anse hela grejen som fruktansvärd. Offret, det vill säga mannen (det förstärks genom att han själv går in i offerrollen) säger att han inte kan leva sitt liv fullt ut längre. Han kunde inte visa sig för sin dotter på fyra till fem dagar.  Han vågar inte gå ut. Vi ska tycka det är oacceptabelt, för att han är man. Män ska inte bli misshandlade på det där sättet. Det är ju kvinnans uppgift, som en  hänsynslös provokatör. Eller?

Welcome to the real world. We have cookies.

Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lucka 1

2010-12-01 @ 22:16:20

Första luckan i min kalender blir en presentation av mig själv.

Jag heter Julia. Jag är 25 år gammal (gammal for real, hittade mitt första gråa hårstrå i dag). Förstfödd i en skala på tre. Helgalen storasyster, ansvarstagande och alldeles för snäll. Många gånger. Trots det, älskar jag mig själv högst på denna jord och anser att världen vore nog en sämre plats utan mig. Det är såklart mina egna tankar och inget jag i praktiken utövar (särskilt ofta). Därför är jag inte särskilt dryg utan allra närmast perfekt. Enligt mig själv, förstås.

Jag flyttade från Karlstad för kärlek i Linkan tidigare i år. Karlstad var för litet för mig, eller så var jag för stor för Karlstad. Det går att diskutera, beroende på vem som är öppen för diskussion. En av mina livsambitioner är att förändra världen, i Karlstad förändras inget. Samma själar kommer och går, samma tid och samma kanal. Någon skiljer sig, någon byter jobb och någon avancerar till röda slingor. I övrigt är allt sig likt. Jag ville ha mer än Karlstad kunde ge. Jag ville ge mer än Karlstad kunde ta. Vi växte ifrån varandra.

Min kärlek känner ni som min fina, eller kort och gott som H. Jag kom att älska henne som jag aldrig hade älskat förut. Hon ger mig mer än vad jag trodde fanns. För första gången i mitt liv insåg jag att det fanns någon som var lika perfekt som jag själv, om inte än perfekt. Det måste vara då man finner sin själsfrände. Mitt fina H delar jag nu min vardag med. Jag delar tårar, skratt och vardagsbetraktelser. Jag blir överöst av all denna kärlek hon har att ge. Det är med henne jag vill leva mitt liv.

Mina vardagar består av fotografering, skola, skrivande och plugg. Jag läser en kurs på universitetet som just nu innebär textanalys. Det tycker jag är roligt eftersom jag i hela mitt liv älskat ord, text och allt som har med vårt svenska språk att göra. Jag fotograferar det mesta genom min Canon Eos 1000D, annars spenderar jag dagarna på stadsbiblioteket, secondhandaffärer eller dricker varmt te i stora raggsockor. Jag är en relativt social person så flytten till en ny stad kan göra att jag saknar vänner, kompisar och hangaroundbuddies. Men (i ett helt okey användningssyfte då jag vänder helt om) det är inget jag lider i någon högre grad av och inser att allt har sin gång. Jag är hellre ensam än omgiven av falska människor.

Julia som person är ärlig, social, snäll, flexibel, djurälskare, fotogalen, pms-demondrabbad, kreativ och ambitiös (för det mesta). Julia gillar kärlek, kultur i alla former, djur (särskilt illrar), natur, H, musik, färger, mamma, rött vin och god mat. Julia gillar inte okunskap, värme, korv och höjder.

Trots att jag älskar mig själv och inte har några större fel på varken självförtroendet eller självkänslan så har jag självinsikt och bloggar med stor portion självdistans. Jag ser min text ytterst objektivt och vet att folk fortfarande inte har ryggrad eller intelligens nog att läsa den ovanstående beskrivningen. För dem är jag och kommer alltid att vara: ”hon-som-…”.

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Personlig julkalender?

2010-12-01 @ 13:40:48

Det går runt i bloggvärlden om att man ska/kan fixa julkalendrar på olika sätt. Ett sätt är en personlig julkalender. Varför ska jag vara mycket sämre? Jag kör hårt. En "lucka" varje dag fram till julafton. Kommer ni följa? Såhär ser den ut:

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – Den här veckan
Dag 13 – Mina drömmar
Dag 14 – Mitt favoritminne
Dag 15 – Min favoritfödelsedag
Dag 16 – Ett annat ögonblick
Dag 17 – Det här upprör mig
Dag 18 – Det här får mig att må bättre
Dag 19 – Det här får mig att gråta
Dag 20 – En första
Dag 21 – Mina rädslor
Dag 22 – Min favoritplats
Dag 23 – Det här saknar jag
Dag 24 – Ett sista ögonblick

Permalink Julkalender 2010 Kommentarer (1) Trackbacks ()

Gay? It gets better!

2010-12-01 @ 12:47:29

I höstas skulle vi klä oss i lila en dag, för It gets better-kampanjen som startade i USA. För att minnas de  ungdomar som tagit sitt liv på grund av att de blivit mobbade för sin sexuella läggning. Den skulle också visa de ungdomar där ute i livet, att det blir bättre.

Ta er åtta minuter och se de här fina människorna från Pixar. De berör mig.




Jag har lila tröja.
It get's better.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hej December!

2010-12-01 @ 10:56:54

Det är allt en envis huvudvärk jag gått och dragit på mig. I dag riktigt sjunger det i huvudet. Jag som skulle ha pluggat. Jag som måste plugga. Det är inte mycket att göra åt, jag orkar inte läsa en stavelse. I stället tar jag mig en fotopromenad med Canon i tjugo minusgrader.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()