Rage.
2009-09-15 @ 19:20:19
Ja, men alltså det här är heelt sjukt.
Nu har J hört av sig igen.
Hon vill bli sams. Precis som jag sa.
Hon kryper till korset. Precis som jag sa.
Sen är jag mer skeptisk än någonsin.
Misstror varenda mening. Hur roligt är det?
Å ena sidan tycker jag att det vore kul att få höra allas versioner och se henne krossas.
Å andra sidan undrar jag vad som är värt.
Är det verkligen värt, att lägga ner sin tid och energi på någon som ändå inte ens vet om det den säger är sant?
För hon mår dåligt..
Hon mår dåligt över vad som hänt..
Det här har kommit ikapp henne..
Men.. varför är det aldrig, aldrig någonsin, någon, som frågar om hur jag mår?
Vad jag känner i det hela?
Vad vill jag?
För jag sitter i en rävsax.
En sjuk rävsax där en mytoman spelar på mina känslor och joggar på mina nerver.
Jag är äldre. Jag förväntas ta första förlåtelsen och gilla läget.
Fast jag har tröttnat på att ta skit.
Jag har tröttnat på att bli behandlad som någon jävla slagpåse.
Jag orkar helt enkelt inte mer.
Hur jävla förnuftig folk tycker jag är.
Så.
Idag lutar det åt att jag skiter åt det.
Helt.
Sinnessjukt.
Jag vet inte vem jag ska tro på.
Ska jag tro på någon?
Skitsamma.
Hon har lång väg att krypa.
Jag ska se stora förändringar.
Och hon ska må mycket sämre på vägen dit.
~
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()