onedrop

Sylvass.

2008-12-15 @ 19:35:20

Hej alla ni med vassa tungor. Här här ni något att bita i:

Tre häxor tittar på tre swatch klockor. Vilken häxa tittar på vilken swatch klocka?

Det gick bra, testa denna på engelska:

Three witches watch three swatch watches. Which witch watch which swatch watch?

Uppföljaren:

Tre könsopererade häxor tittar på tre swatch klockknappar. Vilken könsopererad häxa tittar på vilken swatch klockknapp?

Och engelska:

Three switched witches watch three swatch watch switches. Which switched witch watch which swatch watch switch?

~ ~

Första dagen i arbete efter en veckas sjukskrivning. Ja. Sjukskriven. Håller med A-k i vårt samtal förut att man är hemma för en anledning, inte för att man tycker det är kul att gå hemma. Den dagen jag skulle finna det roligt, ja, den dagen flyger inte ens grisar..
Anyhow, var på jobbet idag. Saknat det faktiskt. Lite. Iaf de första två timmarna. Kvalitetstid med skratt och mysbelysning.
Kände inte av någon större panik, inte som gårdagen som lika gärna kunde suddats ut.

Var en snabbis på bergvik med Nettan för att inhandla present till P 26 år (Grattis!). Sånt ingår med mig, jag fixar allt trots att jag tycker mycket är en plåga. Det är därför jag är världens bästa.. typ.
Nettan inhandlade lite julegåvor och jag trivdes faktiskt med att stå mitt i julruschen och ingen kom fram, ingen frågade hur jag mådde, ingen som frågade hur jag mådde och ville ha ett miserabelt svar och ingen brydde sig, ingen var för nära och ingen visste någonting. Vi kunde bara vara. Jag och Nettan med hundratals andra som såg oss som några i mängden. Det var skönt. Jag är inte instängd.

Hem och vände på kalas, om dagen startade bra så slutade den halvbra. Jag försökte stoppa tårarna så gott jag kunde inne på toaletten och hjärtat slog så jisesamaliafort. För att inte tala om med vilken styrka.
Jag skämdes. Jag skämdes för att jag inte var normal. För att jag inte kunde sitta som vilken som helst. Svettades floder och ville bort. Skämdes för att de är så snälla och varma människor och jag vågade knappt öppna min mun för att jag var för rädd att inte kunna säga rätt. Invecklat men rätt utvecklat. Bara man vill.
Bannade mig själv. Sis kom, körde hem mig och jag grät tyst i mörka bilen. Det var skönt.

Imorgon är det en ny dag. Det blir nog bra.

~

Jo, ni undrar givetvis vad i helvete det är på bilden. Det är förrätten från vår Luciamiddag.
Det var gudomligt gott. Tillsammans med ett glas Morgonvin.


See ya!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback