Onedrop
2011-02-14 @ 08:15:08
Min kära droppe i rymden, skötebarn och vän av ordning. Du bollplank, känslovägg och stengolv. Ja, älskade fina blogg, vi har gått igenom mycket. Både jobbigt och fint. Glädje, sorg, hjärta och smärta. Inre förändringar, yttre förändringar och allt där emellan. Nu är vi rörande överens om att vi gjort vårat, är vi inte? Har vi inte sagt vårt?
Världen är en tuff plats. Den är så ofattbar stor, ändå känns den mer trång nu än någonsin. Det är nyttigt att vända blad. Det borde alla människor göra, lite oftare.
Viktigaste av allt är att öppna ögonen för allt det stora där ute. Det vi kallar för verkligheten. Låt var och en avgöra vad de har behållning av vad. Bestäm inte åt dem. Döm dem inte. Låt barn ha barnkläder och låt dem få leka de lekar de vill. Låt var och en få vara den de är. Det de är född till att vara. Lev utanför dina ramar och se världen med andra ögon.
Vi tackar för oss, Onedrop och jag. Följ gärna med oss på nya äventyr. Ränderna går aldrig ur tigern, precis som skrivandet aldrig går ur mig.
Cut the crap: Jag har en ny blogg. Hör av er om ni vill läsa.
Världen är en tuff plats. Den är så ofattbar stor, ändå känns den mer trång nu än någonsin. Det är nyttigt att vända blad. Det borde alla människor göra, lite oftare.
Viktigaste av allt är att öppna ögonen för allt det stora där ute. Det vi kallar för verkligheten. Låt var och en avgöra vad de har behållning av vad. Bestäm inte åt dem. Döm dem inte. Låt barn ha barnkläder och låt dem få leka de lekar de vill. Låt var och en få vara den de är. Det de är född till att vara. Lev utanför dina ramar och se världen med andra ögon.
Vi tackar för oss, Onedrop och jag. Följ gärna med oss på nya äventyr. Ränderna går aldrig ur tigern, precis som skrivandet aldrig går ur mig.
Cut the crap: Jag har en ny blogg. Hör av er om ni vill läsa.
Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks ()
Maria Montazami
2011-02-12 @ 11:26:00
Maria Montazami kommer till Ikano i dag! Det kunde knappast ha kommit lägligare då vi hade en inplanerad tripp dit - just i dag. Typ. 
Mamos! (Bild från Goog).
Hennes blogg hittar ni här.
Jag planerar att ge upp Onedrop.
Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()
Snöstorm
2011-02-10 @ 13:28:04
Snöstorm? Alltså, lägg ner nu. Påminn mig inte hur långt kvar vi har till garanterad barmark. Till gruset är borta. Träden är gröna och vindarna ljumma. Påminn mig inte hur långt det är till ljusa kvällar och blöt asfalt.
Snö. Snö. Snö. Skjut mig.
Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()
Did you give the world some love today, baby?
2011-02-09 @ 16:40:03
Det finns så många ord. Beskrivande, målande, vackra. Hopningar, stegringar, förklaringar. Det finns tusentals. För att inte tala om alla olika språk det går att säga det på. Fast på riktigt, hur säger man till en annan människa att hon är det vackraste som finns? Hur säger man att hennes närvaro tar andan ur en? Hur får man henne att förstå att hennes andetag skapar vågor i mitt inre och att ljudet av hennes röst är ljumma melodier i mitt hjärta?
Det går inte jämföra med något annat. Det går inte jämföra med något överhuvudtaget. Hon finns runt mig, bredvid mig, inom mig. Hon är så nära att jag kan känna doften av henne. Jag vill känna doften av henne. Doften av oss. Doften av hennes örngott och marken hon rör. Jag upplever perfektion och det förvånar mig inte. Jag upplever förvåning och det glädjer mig. Hon glädjer mig. Hon är lycka. Min lycka. Mitt hjärta. Min skatt. Hon är allt jag vill uppleva. Igen och igen och igen.
Det går inte jämföra med något annat. Det går inte jämföra med något överhuvudtaget. Hon finns runt mig, bredvid mig, inom mig. Hon är så nära att jag kan känna doften av henne. Jag vill känna doften av henne. Doften av oss. Doften av hennes örngott och marken hon rör. Jag upplever perfektion och det förvånar mig inte. Jag upplever förvåning och det glädjer mig. Hon glädjer mig. Hon är lycka. Min lycka. Mitt hjärta. Min skatt. Hon är allt jag vill uppleva. Igen och igen och igen.
Permalink Kärlek Kommentarer (0) Trackbacks ()
Som katt och råtta
2011-02-09 @ 08:47:02
I morse vaknade jag med ett åskmoln över huvudet. Katten var till salu för en oerhört billig peng. Jag skulle nog till och med ha kunnat överlämna henne för en summa pengar till den som skulle vilja förbarma sig. För hennes egen säkerhet såklart. Jag tycker ju om henne - därav problemet. Hon gör mig så arg att jag vill äta henne levande. Fast det är klart, efter lite frukost och kaffe var det glömt. Den lilla, lilla detalj att hon sabbade veckans enda sovmorgon som jag verkligen förtjänade - gick att förlåta. Tillslut. Jag var bara tvungen att morra och skälla. Litegrann.
Nu sover hon som ett barn. Vilket hon kommer fortsätta att göra hela dagen. Själv ska jag ta en promenad till biblioteket och plugga - utan sovmorgon - men jag är inte bitter.
Nu sover hon som ett barn. Vilket hon kommer fortsätta att göra hela dagen. Själv ska jag ta en promenad till biblioteket och plugga - utan sovmorgon - men jag är inte bitter.
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
Children, are you learnin'?
2011-02-08 @ 08:23:44
Nu ska jag till skolan Tack ryggen för huvudvärken och tack vädergudarna för snöblandat kaos. Kul med egna initiativ. Verkligen.
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
En vän är en vän hur taskigt livet än gått
2011-02-07 @ 11:33:54
Nu har L åkt. Helgen gick riktigt fort och vi har hunnit med en hel del. Museum, de fyra elementen och en massa, massa promenerande och fikande.
I dag fyller min kära vän på andra sidan landet år. Stort grattis till henne. Även stort grattis till henne och hennes H(järta) som sa "ja" till varandra i fredags.
Själv ska jag jobba i kväll. Innan dess ska jag skumma igenom 534 sidor stjärnsvindlande sidor inför bokrecensionen. Nu är jag glasögonorm på heltid också. Världen är så mycket skarpare och tydligare att mina ögonmuskler är totalt avslappnade.
I dag fyller min kära vän på andra sidan landet år. Stort grattis till henne. Även stort grattis till henne och hennes H(järta) som sa "ja" till varandra i fredags.
Själv ska jag jobba i kväll. Innan dess ska jag skumma igenom 534 sidor stjärnsvindlande sidor inför bokrecensionen. Nu är jag glasögonorm på heltid också. Världen är så mycket skarpare och tydligare att mina ögonmuskler är totalt avslappnade.
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
Ack värmländskan, du behagliga
2011-02-04 @ 09:39:17
Jo, en tackör. Vi värmlänninger klager int i förste tage utta dä ska att möe te inna e klager för småbös, ovesäntlie gräjer som vär te exempel. Nu setter en här ändå, mä ett snöovär som ä värre än värscht och va gör en? Sest ho va här, svägerska mi, blåste vi nästen bort på julmarten och frösn nästa fast i löktstölpan. Denna gangen sa vi att nu jävler ska de va fint vär, anners kan de kvett. Å kvett kan dä ju int gär när ho åkt alle dissa mila. Dä gäller å gör dä bäst av saken och gill läge, så vi gillert.
Som balsam för mina öron.
Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()
Pausinlägg
2011-02-03 @ 10:32:25
Jag öppnade min själ. Ja, den förkolnade. Jag gav er min innersta besvikelse och våtaste tårar. Nog har jag alltid hävdad att mina bloggläsare är de sämsta på att kommentera men att ni var så rakt igenom iskalla - nej, det trodde jag inte. Jag trodde att hårda bud i Mellerud skulle väcka någon reaktion hemma i sofforna. Fast när allt kommer omkring var det ju så jag hamnade i den här sitsen från första början. Det började att jag trodde. Jag hoppades och jag fick en rejäl käftsmäll.
Jag trodde inte en av mina äldsta vänner skulle kränka mig så gräsligt och borra ett djupt hål i min själ heller. Jag trodde inte hon skulle dansa och svamla som en medicinman som ville bota mig och jag trodde inte hon skulle förnedra min person. Hon, i sin tur, trodde nog inte heller att jag skulle göra bort henne offentligt inför ett fyrtiotal personer. Vi tror vi känner varandra, men sluta tro: Du känner aldrig en annan människa om du inte följer hennes utveckling och samtidigt kan utvecklas i hennes takt.
Nej, jag trodde inte världen var fullkomligt iskall. Det är gulligt att ni gått in och tittat till min besvikelse. Ett par gånger om dagen, eller några stycken om dagen. Det beror ju helt och hållet på hur man räknar. Det betyder ju att ni någonstans innerst inne besitter en värme. Eller så säger det mer om er än om mig. Eller tvärtom. Det beror ju helt och hållet på ur vems perspektiv man ser det. Man, ett pronomen som betyder människan i största allmänhet använder jag hur mycket jag vill. Den här världen är väl till för män? Fast vad betyder ett pronomen?
Nu är det slut på allt det onda, vilket inte betyder att det fortfarande gör ont. Jag är inte iskall. Det betyder däremot att jag sållar hårdare än vanligt. Jag har fått jobb, börjat en ny utbildning och i dag kommer älskade Lou och förgyller mitt liv. Hon har även lovat att prata massa, för oj vad jag har saknat värmländskan! Det går bra nu.
Snart är jag tillbaka.
Jag trodde inte en av mina äldsta vänner skulle kränka mig så gräsligt och borra ett djupt hål i min själ heller. Jag trodde inte hon skulle dansa och svamla som en medicinman som ville bota mig och jag trodde inte hon skulle förnedra min person. Hon, i sin tur, trodde nog inte heller att jag skulle göra bort henne offentligt inför ett fyrtiotal personer. Vi tror vi känner varandra, men sluta tro: Du känner aldrig en annan människa om du inte följer hennes utveckling och samtidigt kan utvecklas i hennes takt.
Nej, jag trodde inte världen var fullkomligt iskall. Det är gulligt att ni gått in och tittat till min besvikelse. Ett par gånger om dagen, eller några stycken om dagen. Det beror ju helt och hållet på hur man räknar. Det betyder ju att ni någonstans innerst inne besitter en värme. Eller så säger det mer om er än om mig. Eller tvärtom. Det beror ju helt och hållet på ur vems perspektiv man ser det. Man, ett pronomen som betyder människan i största allmänhet använder jag hur mycket jag vill. Den här världen är väl till för män? Fast vad betyder ett pronomen?
Nu är det slut på allt det onda, vilket inte betyder att det fortfarande gör ont. Jag är inte iskall. Det betyder däremot att jag sållar hårdare än vanligt. Jag har fått jobb, börjat en ny utbildning och i dag kommer älskade Lou och förgyller mitt liv. Hon har även lovat att prata massa, för oj vad jag har saknat värmländskan! Det går bra nu.
Snart är jag tillbaka.
Permalink Tänkvärt Kommentarer (1) Trackbacks ()
Ursäkta, men min själ dog nyss
2011-01-31 @ 09:44:50
Jag tar en bloggpaus. Tron på mänskligheten sjunker med temperaturen. När allt förväntades bli varmare kommer en oväntad kyla. I Uganda mördas människor för deras kärlek. De mördas 2011. Det kan kännas avlägset för vissa. Svårt att greppa, kanske? Mördarna är så obildade. Korkade. Dumma. Rädda. Du frågar: hur kan man någonsin döda någon?
Det kan kännas avlägset, men i det här landet kallar ni människor för "det". Ni kallar människor för "det" 2011. Ni hånar. Ni ser ner på människor och ni förnedrar dem. Vad skiljer er från till exempel, Uganda? Egentligen? Där dödar de varandra med slag. Stenar. Rep. Här dödar vi människans värde, människans tro på omvärlden, tills den tar sitt eget liv. Säg mig, vad i hela fridens namn gör att vi kan känna en avlägsenhet? Vad är det som är så svårt att greppa? Vem ger dig rätten att gå med rak rygg och skaka på ditt huvud, när ditt beteende är exakt likadant?
Förlåt, min själ dog inte bara, den brann upp, Kvar finns bara aska. Under tjugofyra timmar av mitt liv ringde 1800-talet otaliga gånger och krävde sina värderingar tillbaka. De satt fast i väggarna, i maten jag åt, den skränade ur högtalarna bredvid mig och jag ville bara skrika. Jag ville skrika i panik. Mitt människovärde fick sig en törn och tron på omvärlden gick förlorad. Ja, jag borde ställa mig upp och slåss för min rätt till existens, men jag är för trött. Jag är trött på människans idioti. Jag är trött på obildade, korkade, dumma människor. Jag är trött på att behöva hävda mitt eget människovärde. Jag är trött på att ni finner att ni har rätt att kränka andra människor. Precis som att er osäkerhet per automatik ger er rätten att förstöra andra.
Jag tar en bloggpaus. Jag kan nog starta upp snart igen. Här eller på annat håll, men jag låter er veta. Ni får gärna kalla mig dramatisk och teatralisk, som vanligt. Människor mördas, människor tar sitt eget liv medan ni fortsätter med era värderingar och förutfattade meningar om medmänniskor. Jag orkar inte beblanda mig med er. Jag ska stänga dörren om mig och leva gott med tanken att jag är normal. För det är precis så jag känner mig. Fullkomligt normal.
En rad olika händelser fick droppen att rinna över. På återseende.
Kärlek, respekt och var rädda om varandra - inte för varandra!
Det kan kännas avlägset, men i det här landet kallar ni människor för "det". Ni kallar människor för "det" 2011. Ni hånar. Ni ser ner på människor och ni förnedrar dem. Vad skiljer er från till exempel, Uganda? Egentligen? Där dödar de varandra med slag. Stenar. Rep. Här dödar vi människans värde, människans tro på omvärlden, tills den tar sitt eget liv. Säg mig, vad i hela fridens namn gör att vi kan känna en avlägsenhet? Vad är det som är så svårt att greppa? Vem ger dig rätten att gå med rak rygg och skaka på ditt huvud, när ditt beteende är exakt likadant?
Förlåt, min själ dog inte bara, den brann upp, Kvar finns bara aska. Under tjugofyra timmar av mitt liv ringde 1800-talet otaliga gånger och krävde sina värderingar tillbaka. De satt fast i väggarna, i maten jag åt, den skränade ur högtalarna bredvid mig och jag ville bara skrika. Jag ville skrika i panik. Mitt människovärde fick sig en törn och tron på omvärlden gick förlorad. Ja, jag borde ställa mig upp och slåss för min rätt till existens, men jag är för trött. Jag är trött på människans idioti. Jag är trött på obildade, korkade, dumma människor. Jag är trött på att behöva hävda mitt eget människovärde. Jag är trött på att ni finner att ni har rätt att kränka andra människor. Precis som att er osäkerhet per automatik ger er rätten att förstöra andra.
Jag tar en bloggpaus. Jag kan nog starta upp snart igen. Här eller på annat håll, men jag låter er veta. Ni får gärna kalla mig dramatisk och teatralisk, som vanligt. Människor mördas, människor tar sitt eget liv medan ni fortsätter med era värderingar och förutfattade meningar om medmänniskor. Jag orkar inte beblanda mig med er. Jag ska stänga dörren om mig och leva gott med tanken att jag är normal. För det är precis så jag känner mig. Fullkomligt normal.
En rad olika händelser fick droppen att rinna över. På återseende.
Kärlek, respekt och var rädda om varandra - inte för varandra!
Permalink Tänkvärt Kommentarer (1) Trackbacks ()
Scandic Crown
2011-01-29 @ 08:47:28
Godmorgon. Jag och M har precis vaknat upp i Göteborg och nu blir det hotellfrukost. Nomnomnom. Gårdagens möhippa var suverän!
Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()
Saturday I love you like gold
2011-01-28 @ 08:00:24
Det var en uttömmande dag i går. Låg och höll mig i sängkanten för att inte tippa över till den mörka sidan. Migränsidan. Dock är det ett minne blott och i dag, ja, i dag är en helt ny dag.
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
Dancing with shadows, so lucky to see them here
2011-01-27 @ 15:53:50
Nästan en mils promme i strålande sol och minusgrader. Gôtt! 
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
Jag har gått genom ogräset
2011-01-27 @ 12:40:16
och funnit min blomma. Den vackraste av alla blommor ♥
Permalink Kärlek Kommentarer (0) Trackbacks ()
Fel!
2011-01-27 @ 11:06:59
En sak man inte får göra är att säga: Jag kommer och fira dig när du fyller år och stannar hela helgen. Sedan ringa några veckor senare och säga: Det kom upp något mycket roligare. Så eh, jag kommer inte.
Big no-no. Ledsen i ögat och sådana saker.